Inlägg

Start!

Nu är spisen ”inkopplad”, lite torrkörning i tunna lovar gott. Nya avgasslangar och ljuddämpare, vi får se hur bra Vetusplasten dämpar jämfört med original rostfritt från Sandviken.. Underligt tänkt av Penta med instrumentpanelen – den nyare till 300:an har inte samma hålbild för infästning. Onödigt sa Bull.

Ett steg framåt.

Efter lite pysslande med lyftoket som måste vara så lågt det går och dessutom både för gaffel och kranarm så kom 300:an på plats i maskinbaljan, nu är det bara resten kvar… Var en sväng i Götet och hämtade lite Pentaprylar, skapligt läge för en verkstad. MK Marin rekommenderas – trevlig + kunnig + hjälpsam, det är en ganska ovanlig kombination när man ska handla grejer till en grön motor.

Framåt, mr Bond!

Efter att ha lastat ur en icke försumbar mängd med prylar och dynor och hittat en vinterförvaring till dessa så har både det ödelagda maskinrummet och den tilltänkta påfyllningen av dito fått en omgång med kärlek… intressant att jämföra vad som har ändrats på motorerna och vad som var färdigt redan från början. Gissar att utvecklingsarbetet av staketmotorerna gjordes med ett äkta engagemang i Varafabriken. Är faktiskt ganska säker på detta efter att ha pratat med en veteran därifrån som beskrev hur det gick till. Skillnad mot nuförtiden sa han…

Rockaden inledd!

För några veckor sedan rev jag ur 300:an ur 800:an, ett ganska enkelt litet pyssel jämfört med när 41:an skulle ur 9000… Kranarm, långa gafflar, vit plast och dynor och knappt ingen marginal alls. Tur att det finns en hel del användbara apparater på jobbet. Allt gick bra och nu skall de båda spisarna få byta lite delar med varandra innan det blir dags att montera tilbaka. Gissar att våren är på plats innan dess.

Sammanfattning..

Efter att ha avverkat den aldrig sinande överoptimistiska planen att hinna nyttja båten på sen höst (det slutar alltid med att det blir nära ingenting) så var det dags att lyfta ur sjön, inte många båtar kvar 14/11. Sista skriket då för originalmotorn, nu blir det transport hemåt och byte. Förresten naturligtvis strålande båtväder, nästa gång skall jag finta bort SMHI och bara låtsas att jag bestämt att ta upp.

Hemåt!

Efter en resa norrut i Sotekanalen med nyförvärvet så blev det lite lagom pyssligt att byta plats med Lilly, tur att vi fick bra hjälp! Efter det så satte vi kurs söderut i samma kanal, när mörkret föll så pausade vi i Skärhamn.

Många distans skulle avverkas och nästa dag tog vi oss till Vänersborg, klockan var lite för mycket för att sätta av över hela Vänern… till slut kunde vi räkna in 158 distans mellan Hunnebostrand och Mariestad.

Dock fick vi sällskap den sista biten, nåt skit med bränslet var det. Tur att det finns bra hjälp att få, Sjöräddningssällskapet är ovärdeliga – denna gången var det bara lite småstrul som klarades av med ett leende…

Om man har brôtat över Vänern med 8-10m/s sidsjö hela vägen i en Forbina 9000 så vet man var kapellet inte är optimalt… mattor på tork.  🙂

 

Fortfarande..

Fortfarande var det läck på ljuddämparen,

Så den fick åka med hem och plåstras om med svetsen. På Varaslätten var det varmt så man tappar hakan, 35,5 grader i 90 knyck. Det är varmt på riktigt.

Fortfarande är jag också irriterad på det dåliga utbudet och bemötandet i byn (eller är det en stad..?), ett jädra spring för inget.

På tal om spring, så här ser tydligen en riktig ryckdämpare ut… typ 70fot motorbåtsbjässe hängde i den.

Och det var nog tur, oväntat blåsigt för att vara 10:e augusti?

Inget regn hemmavid men här? Världen är uppochner var det någon som sa.

Vi hann med att flera gånger om handla nybakat på detta trevliga vis,

Vi får väl ge det lite mer av ”lumpensyndromet” så kommer vi bara ihåg just det trevliga!

 

 

Totalhaveri!

Efter kvällens försök att få tag i en vettig middag i Hunnebostrand så tvingas vi inse att det inte verkar möjligt. Bella Gästis sätter totalt lågvattenmärke och visar med stor tydlighet att det bara går ut på att sno åt sej så mycket pengar som möjligt från turister, till dem på det stället särskilt och även till övriga låtsasrestauranger i Hunnebostrand – SKÄRP ER ELLER LÄGG NER. Bilden visar en vettig Fish & Chips, den fick vi på Smögen/The Barn. Eller fick förresten, köpte för dubbla rimliga priset men den var i alla fall okej och serverades inom en halvtimma. På Bella Gästis skulle kocken börja om efter 1,5 tim ”för något hade blivit fel med vår mat”. Nä du, nåt var fel med hela det stället, vi och alla jag kan påverka kommer aldrig tillbaka dit. Punkt.

Molnigt och kallt, inte många båtar kvar. Kanske de fick åka nånstans och äta..?

Yepp.

Mr Epoxy löste problemet med rosthål i ljuddämparen med tillhörande vattenpåfyllning i kölsvinet,

Troligen utan påverkan från denne som kom förbi…

En dag som denna passade fint för att puttra runt i trakterna kring Smögen, första gången vi ser den smala passagen från detta hållet.

Från Feldts Brygga fick vi (eller snarare köpte för stora slantar) goda räkmackor + på köpet lite ”frisörhumor”, kul båtnamn! Inte långt till Göteborg…

Eftersom det är en liten bit från piren där vi ligger till bryggorna ”mitt i smeten” så har cyklarna fått tjänstgöra flitigt,

Ryktet säger att det upprepade gånger synts en snarlik hoj fastlåst utanför Kanten bar…

 

Biffigt..

Avgasrören på Bison lär göra varenda D24-raggare avundsjuk…

På avstånd såg vi de gamla brofästen som bevisligen var placerade för nära vattnet, lyssna gärna på https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/83417?programid=2519 .

På temat saker som gått åt skogen, nu vajar det Princessflaggor i stället för Nord West under bron. Så kan det gå.

Åt skogen gick det inte för oss, en lååång dag inomskärs tog oss från Stenungsund till Hunnebostrand – fantastiskt fint väder!