Upp!

Så precis lagom allt ändå var när det var dags att komma ur sjön: Lagom långa stroppar, lagom brett och långt lyftok, lagom lyfthöjd (några decimeters marginal på alla håll…), lagom fint väder, lagom nöjd med båtsäsongen 2019. Nu blir det Biltema fälgrengöring bio, hetvattentvätt och vinterförvaring.

Är nog dags.

Blöta spår upp från rampen varslar om vad som är på gång… snart dags att ge upp för i år. Även om många fortfarande är kvar vid bryggan och hoppas på fina helger så har det hittills varit ganska glest mellan dem. Känns det som i alla fall. Och om vi ska gå efter hur många rönnbär som naturen laddat upp med inför vintern så är det nog bäst att fly fältet.

Mjäää…

Inte har det varit nåt fantastiskt väder inte, och inte har det varit nån vidare ordning på fotograferandet heller. Nu, äntligen, så är vi loss från förtöjningarna och sotar av kättingen till ankarspelet i fören. Kanske sista doppet från badbryggan denna säsongen? Vi får se…

Och sen,

Efter att ha sett Trafik spänna musklerna (och vajern/springet…) så satte vi kurs mot Visingsö och gästhamnen där, när vi kom fram fanns det nästan ingen gästhamn kvar! Gamla Christina tog upp det mesta av platsen och resten var för grunt för oss då det inte muddrats på ett bra tag. Vi gjorde fast så gott det gick och gick en vända på ön. Se: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/visingsobor-upprorda-over-gasthamnen-den-ar-livsfarlig

Räkmackevarning och en skön kombination av thairestaurang/röd stuga, gamla kiosker till olika ändamål, växter med dödskallevarning, till slut blev det en glass med kaffe vid kajkanten.

Förhoppningsvis var betongbryggorna som låg på området ämnen till en gästhamn framför just den kajkanten, som det är nu är det helt huvudlöst. Vi kommer mer än gärna tillbaka och spenderar tid och pengar om det finns någonstans att knyta fast.

Nästa ”sväng” gick till Hästholmen (igen), denna gång med svärmor. Där var det minsann kräftmete i hamnen ihop med diverse försäljning, tror det var typ hamnens dag. Kul! Intresset verkade dock mest vara från landhållet, platser i den fina gästhamnen fanns det gott om. Tillbaka for vi på eftermiddagen och kom till Hjo lagom till målgången i fisketävlingen Vänern mot Vättern – många trollingbåtar blir det som skall tas upp – kö är bara riktnumret.

Nu är kräftmetet i Vättern lagligt och intresset verkar vara väldigt stort att fiska även när man får det, intresserade var också farbror polisen i sin rib… ser ut som att det finns plats för många fångade tjuvfiskare på den. 😉

Och – iväg!

Vi har (äntligen) lämnat tvättkorgarna, gräsmattan och altanprojekt för en veckas verklig semester, solen visade sig till slut idag även om den utlovade värmeböljan inte känns av ännu. Jag har nu också sett ”min” husbil på nära håll, en Atego med fyrhjulsdrift borde passa bra som off season-komplement till båtåka? Nu laddar vi för mer badkläder på tork!

Lugnet efter..

Inte efter stormen för det har vi inte sett till någon, men kanske lugnet efter slöjdmässan – det var nåt alldeles hysteriskt mycket folk. Efter att Trafik hade trafikerat färdigt årets Hästholmenrutt så kunde alla återgå till normalläge – bl a en fin skuta med en Buster på däck och kran för sjösättning! Nästa morgon lovade gott även om badplatsen var öde, vi chansade på att molnen och åskan skulle hålla sig över land och det stämde perfekt. En superfin dag på en blank sjö och blå himmel över oss blev det!

Ett öde..

Vättern som bäst, svaga vindar och fritt fram. Oväntat att silon mm var ”försvunnen” på hamnplan, blev bra för husbilarna och kanske också framöver för byn om det blir nya vettiga bostäder där. Läget är det i alla fall inget fel på.. Bra också att kunna hyra elcyklar på hamnkontoret och trampa till Ödeshög, även Ellen Keys Strand var inom räckhåll – makalöst läge! Historiens vingslag kändes av både vid Alvastra klosterruin och när SS Trafik angjorde Hästholmens hamn, nu hakar vi på henne över sjön till hantverksmässans inferno.

Finfint..

Kanonväder, American Muscle Car Tour, Hamnens Dag, Rock mot cancer i stadsparken, sotröken från S/S Trafik blåser åt rätt håll, trevliga vänner på besök, nu är det minsann inte illa alls.

Start!

Nu är spisen ”inkopplad”, lite torrkörning i tunna lovar gott. Nya avgasslangar och ljuddämpare, vi får se hur bra Vetusplasten dämpar jämfört med original rostfritt från Sandviken.. Underligt tänkt av Penta med instrumentpanelen – den nyare till 300:an har inte samma hålbild för infästning. Onödigt sa Bull.

Ett steg framåt.

Efter lite pysslande med lyftoket som måste vara så lågt det går och dessutom både för gaffel och kranarm så kom 300:an på plats i maskinbaljan, nu är det bara resten kvar… Var en sväng i Götet och hämtade lite Pentaprylar, skapligt läge för en verkstad. MK Marin rekommenderas – trevlig + kunnig + hjälpsam, det är en ganska ovanlig kombination när man ska handla grejer till en grön motor.

Framåt, mr Bond!

Efter att ha lastat ur en icke försumbar mängd med prylar och dynor och hittat en vinterförvaring till dessa så har både det ödelagda maskinrummet och den tilltänkta påfyllningen av dito fått en omgång med kärlek… intressant att jämföra vad som har ändrats på motorerna och vad som var färdigt redan från början. Gissar att utvecklingsarbetet av staketmotorerna gjordes med ett äkta engagemang i Varafabriken. Är faktiskt ganska säker på detta efter att ha pratat med en veteran därifrån som beskrev hur det gick till. Skillnad mot nuförtiden sa han…