Sammanfattning..

Efter att ha avverkat den aldrig sinande överoptimistiska planen att hinna nyttja båten på sen höst (det slutar alltid med att det blir nära ingenting) så var det dags att lyfta ur sjön, inte många båtar kvar 14/11. Sista skriket då för originalmotorn, nu blir det transport hemåt och byte. Förresten naturligtvis strålande båtväder, nästa gång skall jag finta bort SMHI och bara låtsas att jag bestämt att ta upp.

Hemåt!

Efter en resa norrut i Sotekanalen med nyförvärvet så blev det lite lagom pyssligt att byta plats med Lilly, tur att vi fick bra hjälp! Efter det så satte vi kurs söderut i samma kanal, när mörkret föll så pausade vi i Skärhamn.

Många distans skulle avverkas och nästa dag tog vi oss till Vänersborg, klockan var lite för mycket för att sätta av över hela Vänern… till slut kunde vi räkna in 158 distans mellan Hunnebostrand och Mariestad.

Dock fick vi sällskap den sista biten, nåt skit med bränslet var det. Tur att det finns bra hjälp att få, Sjöräddningssällskapet är ovärdeliga – denna gången var det bara lite småstrul som klarades av med ett leende…

Om man har brôtat över Vänern med 8-10m/s sidsjö hela vägen i en Forbina 9000 så vet man var kapellet inte är optimalt… mattor på tork.  🙂

 

Fortfarande..

Fortfarande var det läck på ljuddämparen,

Så den fick åka med hem och plåstras om med svetsen. På Varaslätten var det varmt så man tappar hakan, 35,5 grader i 90 knyck. Det är varmt på riktigt.

Fortfarande är jag också irriterad på det dåliga utbudet och bemötandet i byn (eller är det en stad..?), ett jädra spring för inget.

På tal om spring, så här ser tydligen en riktig ryckdämpare ut… typ 70fot motorbåtsbjässe hängde i den.

Och det var nog tur, oväntat blåsigt för att vara 10:e augusti?

Inget regn hemmavid men här? Världen är uppochner var det någon som sa.

Vi hann med att flera gånger om handla nybakat på detta trevliga vis,

Vi får väl ge det lite mer av ”lumpensyndromet” så kommer vi bara ihåg just det trevliga!

 

 

Totalhaveri!

Efter kvällens försök att få tag i en vettig middag i Hunnebostrand så tvingas vi inse att det inte verkar möjligt. Bella Gästis sätter totalt lågvattenmärke och visar med stor tydlighet att det bara går ut på att sno åt sej så mycket pengar som möjligt från turister, till dem på det stället särskilt och även till övriga låtsasrestauranger i Hunnebostrand – SKÄRP ER ELLER LÄGG NER. Bilden visar en vettig Fish & Chips, den fick vi på Smögen/The Barn. Eller fick förresten, köpte för dubbla rimliga priset men den var i alla fall okej och serverades inom en halvtimma. På Bella Gästis skulle kocken börja om efter 1,5 tim ”för något hade blivit fel med vår mat”. Nä du, nåt var fel med hela det stället, vi och alla jag kan påverka kommer aldrig tillbaka dit. Punkt.

Molnigt och kallt, inte många båtar kvar. Kanske de fick åka nånstans och äta..?

Yepp.

Mr Epoxy löste problemet med rosthål i ljuddämparen med tillhörande vattenpåfyllning i kölsvinet,

Troligen utan påverkan från denne som kom förbi…

En dag som denna passade fint för att puttra runt i trakterna kring Smögen, första gången vi ser den smala passagen från detta hållet.

Från Feldts Brygga fick vi (eller snarare köpte för stora slantar) goda räkmackor + på köpet lite ”frisörhumor”, kul båtnamn! Inte långt till Göteborg…

Eftersom det är en liten bit från piren där vi ligger till bryggorna ”mitt i smeten” så har cyklarna fått tjänstgöra flitigt,

Ryktet säger att det upprepade gånger synts en snarlik hoj fastlåst utanför Kanten bar…

 

Biffigt..

Avgasrören på Bison lär göra varenda D24-raggare avundsjuk…

På avstånd såg vi de gamla brofästen som bevisligen var placerade för nära vattnet, lyssna gärna på https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/83417?programid=2519 .

På temat saker som gått åt skogen, nu vajar det Princessflaggor i stället för Nord West under bron. Så kan det gå.

Åt skogen gick det inte för oss, en lååång dag inomskärs tog oss från Stenungsund till Hunnebostrand – fantastiskt fint väder!

 

 

Skapligt.

Att lämna Marstrand för att sedan göra en ”sväng” in på Åstol,

Och sedan välja varmrökt lax med färskpotatis  på restaurangen precis på kajen i Rönnäng (och då välja bort räkstruten…) får väl gå under kategorin helt okej början på en dag, förmodligen sitter man i vinter och tänker ”vad var det som hände?”… 29 grader varmt, svaga vindar, inte bråttom någonstans.

Se där, länsstyrelsens mötesrum.

Vi (eller snarare kaptenen) bestämde att 18 distans till Stenungsund fick räcka som dagsetapp.

Tack & hej!

Efter att ha rundat ön på de trevliga stigarna flera gånger i bra tempo,

Och lyckats hålla sams med alla norrmän + inte bli mosade av någon storfräsare…

Så noterar vi att mot alla odds så verkar mjölk sälja bra även här!

Definitivt en välordnad gästhamn, bra fixat med allt från klisterlappar till wc & dusch.

Men så var det dags att tacka Marstrand för denna gången, några av oss for (motvilligt) hemåt och några vidare norrut.

Innan avfärden passade dock de kvarvarande i besättningen på att köpa lite riktig mat… 😉

Salt!

En justering av den något oklara planeringen gjorde att det blev gästhamnsbesök i Marstrand några dagar, det får väl duga…

Ett myller av båtmaster och människor, verkligen välbesökt.

Gränslöst stora dyra båtar,

Många promenadstigar med fin utsikt,

Lördagen bjöd på lite molnigare väder, mitt i värmeböljan inte så illa…

Mäktigt att se denna komma seglande genom hamnen i god fart, det gäller att ha koll…

Bra mat och trevligt sällskap!

Och sen, iväg…

Vi mäktade med en kort flytt från Töreboda till Hajstorp på söndagen, vädret (som vanligt..) hysteriskt fint.

Efter en repfri nerslussning och trevligt besök i sista slussarna så bestämde vi oss för en mellanlandning i hemmahamnen, blåsigt värre och regnvarning gjorde att det fick bli hem och ladda om. Nästa kväll kastade vi loss i bra nära vindstilla kl 21.30 och landade vid Läckö 22.45, finfint.

 

Nästa stopp blev efter den lååånga resan över Vänersborgsviken, gästhamnen i Trollhättan som kan rekommenderas. Fin restaurang, bra service, välskött, allt som behövs finns och fungerar. Gott om plats finns det oftast också, många många bojar lediga…

Finns flera makalösa väggmålningar att beskåda i centrum, häftigt!

Nästa stopp blev lite oväntat i Kungälv, denna gången tog vi i rena ilskan en ledig plats i den nedlagda(?) gästhamnen med väääldigt kort flytbom. Sjöfartsverket lyckades nämligen förstöra en hel dag för oss med diverse idiotiska påhitt, de borde skämmas för det sätt de totalt  missköter fritidstrafiken på Göta älv. Fy fan! Som grädde på moset fick vi släpa på en typ 10-tons motorseglare som fått motorhaveri, hela vägen från nästan vid slussarna i Trollhättan till Lilla Edet… suck.

En (sista?) sväng förbi fabriken som ska flytta, mycket tråkigt, mycket svårbegripligt. Idioti i klass med Sjöfartsverket.

Mer begripligt är att man ser till att fixa en liten flytande bastu i älven, snyggt!

 

 

Finalen..

Finalen av Törebodafestivalen inleddes med en 8-delsfinal, med flaggor, ballonger och lite tutande laddade vi för match..

Det slutade ju inte som man kanske drömt om men ändå kändes det okej, man gör vad man kan med det man har och sen får man försöka vara nöjd.

Vi laddade då vidare mot torget i Töreboda, slutsålt sedan ett tag var det.

Robert Gustavsson med sitt Rolandz inklusive en mycket bitter Tony Rickardsson gav järnet och var snubblande nära helt barnförbjudet…

Ralf och Mustasch gav ett tydligt besked: Nu blir det hårdrock! Det blev det…

Som grande finale fick vi en uppvisning i högsta klass på både ljus, ljud och låtmaterial – Pet Shop Boys visade varför de är kvar på tronen efter typ 20 år.

 

Blandat…

Suveränt läge nära till det mesta,

Bland annat en överraskning ungefär som för tre år sedan, då var det Art Nation och nu blev det Hometown Marie som satte sej i sinnet,

Vi skickar också en tanke till de som ska städa torget, nån sa ”vi kommer ha konfetti här ända till jul…”  Det är väl så – om man inte har några nya låtar sen 20 år och inte heller kan sjunga så får man ta till andra knep. Snälla snälla E-type, gör lite mer av den låtskatt du har.