Nygammalt…


Nu är det snart dags att fundera på vart kosan skall ställas
till sommaren 2011 – hit skulle jag inte tro vi kommer.

Söderköping alltså, med sin till lägenheter ombyggda silo.
Det kanska vore något för Hjo? Nä förresten, då skulle silon
legat vid hamnen.

Barnen tycker vi ska åka till Töreboda och bada, detta innebär
i så fall Göta kanal och då kan inte Vättern uteslutas.

På vägen dit så passeras i så fall Viken, en sjö som vi känner
ganska väl. Just denna bryggan är ett sånt där ställe som man
aldrig någonsin skulle besöka med bil – med båt så är det en
helt annan grej…

Fällholmen lockar givetvis också, tyvärr så ser det mörkt ut
i horisonten – Naturvårdsverket har för avsikt att sälja ön.
Detta kan innebära allt i från ingen skillnad till att en rik
tysk sätter upp skyltar med ”achtung privat”…
Ett annat besöksmål som man pratat om i sisådär 10år är
”min kompis” i Lyrestad som har en viss förkärlek riktat
mot ett bilmärke… Här inne finns en skatt!!!

Avslutningsvis: Snöslunga på riktigt= Scania V8!

Undrar…


om den här gubben verkligen hade seglat ända från Amerikatt
till Göta kanal? Inte omöjligt – jag såg skäggets längd…

Detta bör varit en tysk… från——?

Den här segelbåten av stål framfördes av en rutinerad skeppare
– om det blev väntetid vid en sluss eller bro så körde han
helt sonika fast båten i kanten på kanalen, alltså ”körde på
grund”. När det sen blev dags att åka så backade han loss
utan en min. Snyggt också med namnet på sidan, vi lärde oss
direkt att känna igen ”Nyxie”!

Känns det inte som att det blir lite ljusare för var dag nu…?

Jag tror förresten inte att de här goa gubbarna åkt från Brasilien.
Men kul var det säkert!

Snart…


Ska jag sluta vara nostalgisk med gamla kort. Eller förresten,
det kommer nog fortsätta – mitt dåliga komihåg gör att jag
har stor glädje av gamla bilder! Detta är ytterligare ett från
den underbara stranden på Visingsö norra udde – om ni
får möjlighet så åk dit! Inte en sten på botten – bara sand!
Funkar fint att åka ”ända fram” med båt…

Vättern har ju en speciell egenskap; helt plötsligt så är sjön
helt blank – som en spegel. Hemma kan det blåsa lite grann
men det bryr sej sjön stundtals inte alls om. Hur denna fina
riggade ekan fick fart denna dagen förtäljer inte historien…
Kanske årorna fanns med?

Till sommaren är det 10-årsjubileum för det största haveriet
som vi råkat ut för… slog av drevet jämns med botten i 25
knop. Som tur var fick vi per omgående bogserhjälp in till
Mariestads hamn! En historia för sej är när jag simmade med
tampen mellan tänderna sista biten…

Men men, så nöjd man kan vara då… i hatt…

Näpp, åter till verkligheten. Det är en del snö på vedskjulet…

Och några istappar som skymmer utsikten…

Vad göra då? Pyssla en giraff ihop med Britta kanske?